Idag ska jag dricka mängder med vin, just för att döva det faktum att ekonomin är så totalkörd i botten.
Vetskapen av att det är jag som sitter på huvudnyckeln gör det inte lättare.
Jag söker arbete som en idiot, med både ljus,pannlampa & lykta.
Nä nu ljög jag, dom 2 - 3 sista veckorna har jag varit helt sänkt.
I regel brukar det sporra mig istället, men inte denna gången.
Det känns som jag har gett upp.
Alltså gett upp på riktigt!
Vissa saker har tett sig för bra för att vara sanna & när sanningen har uppdagats har det gett en än jävla käftsmäll & man har tvingats börja om från början igen.
Så komsi komsi & gör era förbannade jävla utmätning.
Kasta gärna ut oss på gatan medans ni ändå håller på
- Det tackar jag speciellt för i sådana fall, era infantila jävla inbreds!
Det tar på krafterna att hela tiden leva on the edge.
Vetskapen att man inte hade behövt hamna i denna sits tär på psyket.
Tänk OM man INTE hade valt att köpa vissa saker, samt lägga pengar på onödig skit.