Märkliga ting & händelser!
Nu jävlar ska ni få veta hur rolig jag kan vara!
Dessutom besitter jag den där märkliga genen som dom flesta inte har
- Ni vet den där genen "attsådanthänderbarainte"
I torsdags hade jag & min brukare härjat lös på Bergvik.
Nöjd med mina timmar skulle jag bege mig hem runt 17 tiden.
Tiden det tar att cykla dessa ynka kilometer tar på sin höjd 15 minuter.
Glad i hågen anföll jag cykeln, eller var det egentligen så att mitt byxben anföll trampan?
Ja så var det nog!
Jag lyckades alltså med det mirakulösa konststycket att linda in helajävlabyxan runt tramparmen.
Fanns inte en sportmössa att jag skulle kunna få bort detta själv.
Haffade första bästa
- Ursäkta, men skulle du kunna hjälpa mig att få loss byxan tror du?
Ja visst.
Men vad har du gjort?
- Ja du, tänk om jag ändå kunde svara på den frågan sa jag, samtidigt som jag skrattade näst intill hysteriskt.
Du, jag tror inte att detta går, byxan sitter fast stenhårt.
- Nej!, ja men då får jag väl ta av mig byxorna då & cykla hem i kängor & blottarrock.
Ja det verkar nästan som du får göra det säger han med ett stort flin i ansiktet.
- Åh helvete sa jag, vilken syn.
Vänta lite, jag har nog fått kläm på det här nu.
Så med MYCKET trixs lossnade byxbenet till slut.
Det visade sig att det hade blivit som en ögla på byxan & därav att den satt som berget
Jag tackade så mycket för den ovärderliga hjälpen jag hade fått & styrde min svarta racer hemåt.
En cykeltur som tog 50 minuter istället för 15.
& hade det inte varit för att jag satt så in i helvete fast, hade jag kostat på mig att ta en bild på eländet.
För det var som mamma sa mellan skrattanfallen
- Du är som ungarna på dagis, deras byxor får man också klippa & slita bort.
Fy fan, jag bara älskar att vara mig!
Nu vet ni!
Miss Ina S
