I have suddenly discovered

Så här är det va!



Plötsligt har jag upptäck att jag är så in i själen trött på fester.
Med fester menar jag bland annat krogen.
För att vara helt sanningsenlig så kan det vara kul IBLAND, men lång ifrån varje helg eller varje månad.
Folk & fä får leva som dom vill, men jag har kommit ifrån det där till närmare 95%
Sen kommer jag ju aldrig bli en helylle människa.
Den genen fick jag tyvärr inte med mig från födseln.
Hittade ett gammalt inlägg från min förra blogg som vittnar om total incane.

Sådana här fester är helt i min smak, alternativ en mörk halvskum pub någonstans med människor som faller ur ramen för det där "normala"
Rave fester funkar förbannat bra det med!

Krogar & discon däremot får mig att vilja slita mitt hår,
- it is no longer my thing




Så nu kör vi Mimsans partyparty edvice med passade danssteg & outfit

GAMMALT INLÄGG från förra bloggen, but still going strong!

Jag har precis haft kvällens flaschback rus!

Kom att tänka på dom hemgjorda tåga dräkterna som vi gjorde.
Mikael började & gjorde sin provisoriska toga klänning.
Vart i från han fick den lysande idén i från ska jag låta vara osagt, men kul var det iallafall!
Tyget bestod av ett rödblommigt påslakan som han knöt lite käckt över ena axeln.
- Snygg som få vill jag lova.
Jag var inte sämre jag.
Jag knöt ett likadant av ett snorgrönt lakan & hängde på mig.
Den äldsta sonen har några käcka moves som vi var tvungna att prova oss på.
Dessa rörelser skulle kunna bli succé moves on the dancefloor likväl som Ketchup dansen, Fågeldansen eller Hej Macarena!
Den går alltså till så här

- Ställ dig någorlunda brett isär med benen
- Höj dina armar
- Böj båda armarna i 90 graders vinkel
- Knyt båda händerna & fixera båda händerna till ordentliga knytnävar
- Nävarna skall peka uppåt
- Ta sedan sats med huvudet & skaka det kraftigt  i sidled
- Ju fortare du skakar på huvudet desto bättre stöd bör du ha!
- Börjar det kännas för ostadigt, sära då ytterligare på fötterna & böj lite lätt på knäna
-Gör detta tills du känner att du kan skaka på så säkert som möjligt
För att att förhöja stämningen sätt på rytmisk musik, utstöt mystiska ljud........
MEN det viktigaste av allt är det hemma gjorda toga plagget.

Fixar Ni detta kan jag garantera en succé kväll med mycket skratt & en helvetes massa roande minnen.

Själv skrattar jag så tårarna rinner & det bara under tiden jag har skrivit ner dessa party trix & minns hur vi såg ut.

Det bästa av allt är att man faktiskt kan vara hur många deltagare man vill.





Till sommaren får det bli Rave Partyn iförd togasärk, sådant blir man aldrig för gammal för
- believe me when I say it


Ina

Infected Mushroom - Becoming Insane (Album Version)

Förbannat märkligt

Så här är det va!


Men nog är det jävligt märkligt alltid.
VARJE år är det iallafall tänkt att vi ska ha vinter i Sverige & VARJE år står svenskarna helt jävla handlingsförlamade över detta fenomen.
Vi kryper runt i trafiken & skapar kaos, sen finns det blå idioter som bara tänker
- Jag ska fort fram & snabbare än blixten ska det gå.
Det sunda förnuftet verkar försvinna i takt med att snön faller.
Kan du inte köra bil oavsett väder & vind så ställ bilen & åk kommunalt, det tjänar vi alla på!

http://www.youtube.com/watch?v=jznfI0O2v9E

Mimsan have spoken

Dr glove is allowed to stand aside for a while

Idag skulle jag ha skrivit om sjukvården men istället får Dr Glove stå åt sidan ett tag.
Nu måste jag istället koncentrera mig på farsans cancerstrålning & den kommande flytten.
Att flytta väcker någon slags panikkänsla.
Hur ska vi få ihop allt & vilka kan tänka sig att hjälpa till?
Ingenting är så välplanerat som en flytt.
Man tror sig ha läget under total kontroll för att sedan upptäcka att det inte alls kommer att gå lika smidigt som i tanken.
Vi packar, sorterar, rensar ur, märker upp & analyserar.
Jag har dock flyttat så många gånger att jag rimligtvis borde vara något av en expert på området.
- Men icke!
Planen är iallafall att flytta 2 bohag till ett ställe på 4 timmar för att få ned kostnaderna med en rutt fram & tillbaka på ca 4.5 mil.
But what the hell, jag har alltid levt mitt liv i 380 kilometer i timman så detta borde funka.
Flyttstress är det sista farsan behöver ha i nuläget!
Han ska bara koncentrera sig på att bli frisk.
Därför tar den ohängda dottern på sig moment 22 & ser till att detta löper på så smärtfritt som möjligt!
- so keep your fingers crossed that it runs smoothly on January 21


Ina

För snart ett år sedan

För snart ett år sedan satt jag & skrev detta i min förra blogg & för snart ett år sedan var saknade den samma som den är i nuläget.

 

Döds besked

Pga dessa omständigheter kommer det att under en tid bli tunt med blogg inlägg.
Jag måste få chansen att landa i allt det overkliga & låta det sjunka in.
Det får helt enkelt ta den tid det tar.
Det var inte så länge sedan du sov här på soffan, inte heller så länge sedan du följde med Flisan till affären för att köpa godis.
Jag minns alla samtal vi hade & alla vokaler du stötte ur dig när du inte var vid dina sinnens fulla bruk.
Folie hjälmen jag & Micke gjorde i ordning åt dig när du hade somnat i soffan, ända sättet att få dig att vakna var att säga "varmkorv med bröd".
Jag minns dom ggr du satt ute på balkongen & sjöng "fina Ina" eller kallade mig för Ina Scott.
Minns du dom ggr vi satt  armkrok & sjöng Gulli Gullan koko?
Eller den gången du landade inne hos Micke med billig vidrig Genever, mousserat  jordgubbsvin & någon annan vidrig flaska.
Vi ifrågasatte om du var riktigt klok, du bara skrattade "vokaliserade" på ditt sätt & var ändå lika gladlynt.
Alla gånger vi skämtsamt satt & "smätte" med dina hängslen & klappade dig på den runda magen.
Du bara kluckade av skratt, klappade dig på magen & deklarerade att du väntade trillingar.
Du var ingen renlevnads människa, det ska gudarna veta.
Men du var en människa med stort hjärta!
En glad skit med ofantligt mycket humor & värme!

Knappt ett år efter din bortgång skrev jag detta

I feel a pang of emptiness

Om drygt en månad är det ett år sedan Bärnan gick bort.
Tiden har gått fort men ändå så långsamt.
Ibland känns det som det var igår som du var tvungen att beträda den andra sidan.
Jag sitter & reflekterar över tiden som har gått & inser att det är väldigt mycket som har förändrats & som har hänt.
Jag önskar Du kunde ha fått varit med, på något sätt vet jag att du ändå har varit & är det.
Jag ger mig dessutom fan på att DU har ett eller flera fingrar med i spelet!
Jag minns hur du önskade vissa saker & hur du önskade att dom som stod dig nära skulle få må bra.
Jag minns också några speciella ord, & vet du vad?
- Du fick rätt!
Många många gånger har jag tänkt mig upp till minneslunden & lika många gånger är det något som har stoppat mig.
Kanske för att jag inte har varit redo?!?
På din årsdag ska vi hedra dig & din personlighet med foliehjälmar, mjukgörande salva, javvel, genéver som smakar bäver, bubblande hallon/jordbubbsvin, gråt & en massa skratt.
- Du är något så in i helvete saknad att det periodvis gör riktigt ont.
Jag är samtidigt glad & oerhört tacksam över att du fortfarande kan få mig att le stort & skratta högt åt de minnen du lämnade efter dig!
Jag är också tacksam över att ha Mikael vid min sida i detta.
Han är den som har varit stark & tröstande när jag har gråtit.
Det ger på någotvis en trygghet att vi inte är ensamma utan vi kan förstå den andras tomrum & saknad.
Saknad & sorg på (O)lika plan.
En sorg är alltid en sorg & en sorg är svårt att förklara för någon som inte är direkt involverad.
Det skall också tilläggas att det är inte utan att en & annan tår trillar i skrivandets stund.
- Du är saknad men det vet du redan!
Jag & Mikael har en teori om hur du sitter på ditt uppfluffade puffmoln, flinar så där gott & skrattar på ditt speciella sätt.
Men jag tror du mår bra!
Håll dörrarna öppna på din årsdag, för då ställer vi till med fest & kraffsar hål i ett par sandaler.
Spänn hängslena, räta på ryggen, korka upp vinet, 14%ig billig skit öl, genévern & allt annat för

- LIVET ÄR EN FEST / Nationalteatern

http://www.youtube.com/watch?v=9S_rlCH4Nrg

Ina Scott, the name you gave me



Ett år kan gå så fort, men ändå så långsamt. 



Ina

Så vem är jag som har hamnat här?

Det började en tidig morgon 1972.
Då föddes en flicka som skulle komma att heta Carina.
Problemen började nästan genast.
Min far var på den tiden tung missbrukare.
Han var adopterad av ett par, som vid min födsel blev min farmor & farfar.
Dessa två var periodare gällande alkohol.
Mamma kommer från en väldigt perplex familj, där hon var enda barnet.
Min morfar var också alkolist & en väldigt dominant man.
Han styrde sin familj med järnhand.
Mormor var kuvad & godtog allt min morfar sa & gjorde.
Så fort mammas pappa hade ställt till något & dom åter igen var tvungna att flytta,
så var det bara att packa ihop & bege sig till nästa ställe.
Det resulterade i att min mor, när hon väl gått ut flickskolan, då hade gått i 17 st olika.
Jag förmodar att det gav resultat i att hon fastnade för min far.
Living on the edge med andra ord.
3 veckor efter min födelse & det funderades på vilket efternamn jag skulle få, kom morfar hem till oss.
Han var skärrad & rädd.
Det visade sig att han, under sitt fylle rus, dödat en annan man.
Saken var klar, jag skulle inte få min mors efternamn,
då mina föräldrar inte ville att jag skulle bli kopplad till det som hade hänt.
Vidare bröt min mor med sina föräldrar, detta var inte längre något hon ville ta del av,
än mindre att hennes dotter, dvs jag, skulle bli involverad i.
Jag minns inte så mycket av mina första 4a år.
Jag minns däremot vad som hände sedan.
När jag var 4, eller runt omkring 4, gick mor & far isär.
Jag bodde 1 månad i taget hos vardera.
Mamma var inte stabil i sig, men försökte så gott hon kunde
& med den erfarenheten hon hade med sig hem ifrån.
Vilket många ggr resulterade i hårdragningar, skrik & örfilar.
Hemma hos pappa var det ganska slappt.
Människor kom & gick.
Vissa blev kvar längre än andra.
Olika kvinnor seglade runt, likt bleka skelett & försökte sig på mamma rollen
mellan alla sprutor & injektioner.
Farmor & farfar fanns fortfarande med i bilden.
Gud så jag älskade/älskar min farmor!
Hon fanns alltid där, oavsett kondition.
När jag väl insåg hur min farfar misshandlade henne,
både psykiskt & fysiskt, tog det nästan kål på mig inom bords.
Mamma ville inte att jag skulle gå upp dit, det resulterade också i en massa lögner från min sida.
Jag ville, eller kunde inte för den delen, undvara min relation med farmor.
Det gjorde att jag istället ljög för min mamma & sa att jag inte hade träffat dom, eller henne för den delen.
Då min min far levde det livet han levde, hände det titt som tätt att han bara försvann.
Utan ett livstecken på 4-6 månader, kunde han bara ringa & säga, hej min älskade dotter, det är pappa.
Jag minns hur jag kände, det knöt sig i magen av oro & panik, samtidigt som jag blev så glad över att han ringde.
Barn är makalösa, dom älskar verkligen sina föräldrar vilkorslöst.
Det finns så otroligt mycket mera som jag skulle kunna berätta, men allt har sin tid, allt har sin plats.
När jag fyllde 11 började jag göra uppror mot min mamma.
Jag stuntade i uppsatta tider, middag tillsammans existerade inte.
Många ggr fick jag höra.............
- Du är så lik din far & en massa okvädes ord.
Jag förstår att min mor var besviken på honom, vad jag inte förstår är, hur man kan ta ut det på ett barn.
Men jag vet också i nuläget att hon var ganska trasig & sargad pga sin uppväxt.
Allt kulminerade i 11-12 års åldern.
Då började jag umgås med sådanna som var betydligt mycket äldre än jag sj.
Jag började dricka alkohol & ta droger.
För mig var det inga konstigheter, detta var ju, som man säger, vardagsmat för mig
När jag var 13 år & allt verkligen var allt annat än sunt & bra, talade jag om för psyk, att det fanns inte under några som helst möjliga omständigheter en chans för mig att kunna bo hemma.
Strax innan jag fyllt 14 hade jag då blivit placerad i familjehem.
Att alla familjehem inte är bra, det kan jag skriva under på.
Jag gick direkt från askan in i elden & det kan jag själv inte ta på mig med mitt beteende.
Jag flydde bokstavligen där ifrån.
Jag rymde så fort jag fick möjlighet, vid ett tillfälle höll jag även på att frysa ihjäl på kuppen.
När dom väl fann mig med hjälp av mina fotspår i snön, var jag knappt vid medvetande.
Detta stoppade mig dock inte, jag var fast besluten att ta mig därifrån.
Jag hade tidigare berättat både för mamma, hennes man & även för soc hur jag mådde & hur det fungerade i "familjen"
Ingen lyssnade.
Men varför var jag förvånad?

som avslut för denna gången lägger jag in denna, som min far brukade sjunga för mig när jag var liten.
http://www.youtube.com/watch?v=zmlp641PCsA

Varför skriver jag nu allt det här?
För att jag skäms inte!
Jag har tagit tag i mitt liv sedan många år tillbaka.
Vissa saker har dock kommit upp till ytan i samband med min väns bortgång för snart ett år sedan.
Denna gången ska jag inte packa ner & stuva undan det som kommer upp till ytan.
Jag väljer därför att ventilera.

Introduktion, redovisning & bruksanvisning

Jag har valt att flytta min gamla blogg hit istället av den enkla anledningen att blogg.se inte var något för mig.

För Er nya läsare finns möjligheten att läsa mina olika kategorier på den gamla bloggadressen.
http://tjenamalenaihallonbusken.blogg.se/mcrelaterat/
I´m a slow learner så det kommer förmodligen att ta sin tid innan denna rullar på som den ska

 

Från början var denna blogg tänkt som endast Mc relaterad blogg.

Men till synes har den börjat handla om allt annat istället.

Den handlar om livet i stort & smått.

Den lilla bloggen som har hamnat mitt i blogg djungel.

Här finner Ni det mesta.

Här är det allt som oftast jävligt livat!

- Livat på alla jävla håll & kanter.

Livet med guldkant likväl som med sorgkant. Där emellan uppträder också en hel del gråzooner så som

2 hjul kort & gott!

Anslagstavlan

Bängluva

Dagens fråga!

Dagens Visdomsord

Gammal skåpmat från en annan sida på nätet!

Gripande artiklar!

Journalistik i sin halv, helhet

Laughing out loud

Livets reflektioner

Mat, kost & hälsa

My music

Ocensurerade sanningar

Party time!

Politik

Små prat sins emellan

Spåkulan horoskåp and fortune cookie

Så här är det va!

Tankar & funderingar, där allt & inget är logiskt & ologiskt

 Terroristerna

Till minne av dom som lämnat detta liv för ett annat

Uppväxt, droger & miljö.

Osencurerat & helt naket

Ni kan välja att läsa allt från början eller klicka på de olika kategorierna som så småningom kommer att finnas så fort jag har lärt mig sidan.

Sensmoralen blir, spänn fast dig, läs & ta del, här finns som sagt det mesta!

Ina Sott alias Madame Min alternativt Spirit Of Extacy