Have i told you lately that i love you

Ocensurerade sanningar!


Går man tillbaka 12 år i tiden så har det allways funnits någonting emellan oss.
12 år senare, rättare skrivet,  lite över 2 år, så har det egentligen varit vi på något vis.
På vägens gång har också jag förstått, varför du  periodvis backade dom första åren.
Du "höllpåmedditt" & tänkte på mig & barnen.
Det var inget "familjeliv"
Ditt hjärta är stort, ditt förstånd är också stort "mellan varven", mindre andra gånger, sanningen svider, right.....ha ha ha ha ha, men i det hela är du en klok människa, du är också unik på ditt vis!
Vi har under dessa år gått i genom enormt mycket tillsammans.
Glädje, skratt, jobbiga stunder samt dödsfall som höll på att få oss båda att gå i sank.
Du har funnits där, var gång jag har behövt någon, någon speciell som verkligen förstår.
Just därför undrar jag
- Have i told you lately that i love you?
Jag ratar inte det liv jag hade tidigare, men någonstans i själen kändes det inte rätt, det gör det numer.
Jag har alltid varit ärlig gällande mina känslor.
Jag har aldrig varit den personen som har fört någon annan människa bakom ljuset.
Istället väljer jag att nästan vara FÖR ärlig, right or wrong? I don´t know!
Jag har där emot gått egenom en del själv, där ärlighet inte har varit prioritet nummer ett.
Saker & ting har kommit fram pga av slarv.
Outloggade sidor på nätet bland annat.
Men det var då, nu ser jag framåt.
Så än en gång
- Have i told you lately that i love you, because i do Mr A!

Din mim!

Jag har bara en sak att säga innan vi går vidare!

Personliga åsikter!


Till alla lallos, förståsigpåare samt till dom som trorsigvetaallt, till er har jag denna välvalda länk!
http://piv.pivpiv.dk/
Skulle ni också känna er träffade, så är nog den känslan helt korrekt!
Vik nu hädan & sluta genast upp med att förpesta tillvaron för oss andra!


Hälsning SOE

Älskar dig, Din mim!

The boiled egg is fried

Så här är det va!


Eler inte.
Men ännu en Påsk ska överlevas med allt vad det innebär.
Personligen skiter jag högaktningsfullt i vem, vad, när & hur som spikades upp på korset för att sedan uppstå.
Historia i sig kan vara intressant, but what the fuck, det finns även gränser där.
Just nu har vi annat att tänka på, vi har varit nära att att korsfästas här med.
Men vi varken fästes, dog eller återuppstod.
Tar tillbaka det sista, för nog fan har vi återuppstått iallafall, med full kraft & prakt.

- Nu blir det bara bättre!

Dock funderar jag på mina skilsmässopapper, vart har dom tagit vägen?
Vidare funderar jag på denna, minst sagt hemska 6 månaders betänketid.
Why?

Det är jag som som står på ansökan för skilsmässa, vi båda har skrivit under & vi båda har tackat nej till betänketid.
Vad är då det jävla problemet?

Jo, att JAG har barn under 16 år, men det är ju förihelvete MINA barn!
Kvinnan på Tingsrätten hävdade att det ändå var 6 månaders betänketid, doubble fuck, let me free någon gång.
- Detta skall bestridas utan silkesvantar!

Till min fördel är ändå att dottern valde att byta adress till sin far när det var som mest kaotiskt här.
Det mina fina paltkomsungar innebär att jag då INTE har några hemmavarande barn hos mig som är under 16 år.

- The story of our life will continue!

SÅ
- GladJävlaPåskPåEderAllaSomFörtjänarDet!

Till eder andra imbecilla skitskallar samt smutsskallar, korsfäst er själva& uppman dessa ord 
- Jag skall aldrig mera återuppstå!
Dessa ord är numer ert mantra!

Tack på förhand!


Ina