onsdag 19 september 2012

Life goes on

Så här är det va!


Livet går vidare, likaså klockan.
Känns som jag nyss kom hem från jobbet efter en (självklar) vansinnes busstur med illaluktande, skräniga, obscent genomkorkade gremlins till studenter, vars enda mål här i livet verkar vara det senaste inom telefoni, datorer, fylla, samt underutveckla ett inbördesspråk med nya uttal på ja ba, du ba, vi ba & så jävla fett najs ba.
Det vore FETT JÄVLA NAJS BA om ni någon jävla gång kunde hålla KÄFTEN!
Så!
På bibliotek är det strängeligen förbjudet att föra oväsen, men i ett trångt jävla utrymme, som på en buss, ja där är det helt okej att gapa & skrika över halva busssen.

På hemresan från jobbet satte jag mig relativt långt bak, tror ni inte på fan att, nästan längst fram (ni som har åkt stadsbuss, på de flesta sådana finns det ofta sk fyrsäten, alltså även 2 säten mittemot) satt det ett gäng med fyra finniga studentskor, & som dessutom skrattade helt hysteriskt, kastade med hår, mobiltelefoner & som tamigfan hördes i hela bussfan.

Irriterande?
- Nej inte till en början.
MEN
- Är man tvungen att sitta & lyssna på detta i nästan fyrtio minuter, ackompanjerat med andra imbecilla gremlins, ja då blir det tillslut förbannat jobbigt.

& nej jag är inte grinig, jag är förbannad,  om någon nu mot förmodan ville veta, om inte så skiter jag i det med,

Nu blir det lugn & ro i hemmets stilla vrå med kaffe i min hand.

Ledig, hmm, i morgon & arbete fredag, lördag, söndag.

Allt vore perfekt i denna kaotisk värld, om det inte vore för gremlins & annat löst folk.
Men nu ser det dessvärre inte ut på det viset & just därför till önskar jag mina fina, vackra undersåtar en alldeles fabulös Onsdag kväll.

Andra går & stoppar en avgasslang i munnen, alternativt 2,  hoppar jämfota ut från ett stup & alternativ tre, utrotar varandra!
Tack igen dåra för visat intresse!


Miss Ina S

Ps, jag fick middag när jag kom hem, dock blev det bara mos, eftersom den stekta korven inte räckte till tre.
Men visst är det väl ändå tanken som räknas, and shit happens, & vad är väl en korv i det stora hela?
Döm själv!




What´s up

Arbetsmoral!



Gårdagens händelse fortlöper.
Efter en fabulös dag på arbetet styrde jag min snoriga näsa men ändå en någorlunda pigg lekamen mot busshållplatsen.
Klockan var då 18.
Bussresan hem gick över all förväntan.
Tamigfan, jag fick sitta hela vägen hem.
50 % av 50 på en & samma dag, hallelulja, hallelulja hallelulja!
(Igår morse var det nämligen vidrigt att åka buss)
När man med största sannolikhet vet att det inte får plats en enda människa till på bussen, då STANNA den dummajävligtöverkorkadebusschaufförshelvetet bussfan & släpper på YTTERLIGARE 10 personer, var på 2 av dessa säger till varandra
- Detta går inte, vi tar nästa.
Bra där!
TVÅ av en miljard bussresenärer som befann sig ombord hajade till.
Själv ville jag inget annat än  kasta mig handlöst av bussen, i fart eller stillastående, det kvittade liksom.
Men kunde jag komma av?
Icke!
Jag satt som i ett järngrepp i bussens mittersta del, (ni vet där man ställer barnvagnar) med en snorig näsa & förkylningsöm kropp.
Elak som jag är hoppas jag att iallafall ha lyckats smittade någon, helst av allt dumjäveln som stod & trampade mig på foten,hela vägen från stan & upp till K-parken.

- Ursäkta men du står på min fot!
Oj då, det var inte meningen.
Konstpause........dadaaaaaa!
- Men URSÄKTA du står på min fot IGEN, i n t e okej!
Ursäkta igen, men jag har ingenstans att sätta mina fötter.
- Så då är det OKEJ att flytta in i någon annans skor, eller
- Va
va
VAAAAAAAAAAAAAA?

Nej men fy fan vilken mardrömsresa.
Så ja, resan hem var betydligt mycket trevligare.
- Tro mig!

MEN vad är det  egentligen.med universitetsmänniskor?
Dom pratar alla någon nedbantad värmländska, blandat med släpig örebroska, samt ett distinkt välinpressat 08 mål.
Att det sedan låter som dom pratar med ihopsurrade käkben gör bara det hela hysteriskt kul!
What´s up liksom?
Jag förstår inte poängen & jag lovar, alltså verkligen LOVAR, dom låter tamigfan likadana allihop, detta är inget skämt.
Midre kul med dessa varelser är, att
- På natten förvandlas dom till ohyra, super & krossar glas så att andra dödliga måste zickzacka mellan flis & skärvor dagen därpå & flera veckor framöver.

Mitt råd till mänskligheten blir detta
- Do not feed the students at night!
Studenter är nutidens Gremlins, trust me when i tell you!

Nåväl

Efter allt bussande var jag åter igen hemma.
Klockan var då 18.40.
Hem snabbt som ögat.
Tvättade av mig.
Lagade middag
Hann till & med med att äta den, inte illa, inte illa, för vem fan har sagt att kvinnor inte kan vända ut på sig själva?
Diskade
Gjorde matlåda.
Fjorton timmar senare så var mitt arbetspass över, dvs klockan 21.00.
Idag påbörjar jag ett nytt.
(Idag ska jag till & med försöka lägga isär benen när jag har så mycket tid över menar jag)
Jag ironisk?
Ja det är för er att ta reda på!

- Det är för mig likgiltigt!

Har jag föresten talat om att jag älskar mitt nygamla arbete, inte?
Men det gör jag, det är faktiskt helt fantastiskt!
Det är ju också en fördel som hjälper till när man är trött, att man faktiskt ser fram emot att få komma iväg.

Nu tänker jag inte roa er något mera.
Jag ska göra mig redo, kanske hinner jag med att tvätta en maskin innan jag ska med bussen.
(Eftersom man inte får tvätta sent på kvällen, tja då får man ta det på morgonen.)
Jag hade förvisso kunnat starta en maskin direkt jag klev innanför dörren igår, men matlagningen fick istället bli prioritet ett.
Tänk nu också på att jag är en gröngöling, med tiden gör jag allt detta samtidigt som jag stryker, lägger in tvätt, skurar & tillfredsställer min man.
Whooooooppa whoooppa whoooooppaaaaa.

Nu ska jag ta lite tid till mig själv.
Jag ska nämligen äta frukost.
Så till alla dårar, patrask, åsiktsfulla såskadetvara,  jagvetallt & detjagvetärrätt samt förståsigpåare, till er har jag en speciell sak idag
Testa med att slå på mottagaren då & då, ha inte bara sändaren på.
Tack på förhand!
Till er andra, mina fina älskvärda höstförgsvackra skira löv, till eder till önskar jag en alldeles fabulös Onsdag.


Miss Ina S