Ocensurerade sanningar som jag alltid har lovat!
Facebook i all jävla ära, men någonting jag har funderat över en längre tid är detta
- VARFÖR acceptera en massa vänförslag från vänners vänner?
Människor man inte känner, människor man inte ens visste existerade from the beginning.
Eller är det så att en del accepterar dessa förfrågningar med den inställning
- Mest kontakter på facebook vinner?
Nej vet ni, är det inte bättre att endast ha dom man faftiskt pratar med, än att ha en massa ytlig skit?
Var & en väljer naturligtvis själva, men jag accepterar inte bara för att acceptera.
Jag väljer att bekräfta & jag väljer många gånger att avstå.
Kort & gott skilja agnarna från vetet.
Människor kommer & människor går.
För det behöver det inte alltid finnas en orsak, utan för att det helt enkel bara är så.
Självklart gör alla som de vill, alla har vi våra sätt & alla gör vi våra val utifrån oss själva.
Detta gäller även i det riktiga livet.
Jag ställde en fråga till min man här om dagen
- Varför stannar du kvar när du vet hur det ligger till?
Som svar fick jag
- För att jag älskar dig & hoppas att du en dag kommer till insikt.
Han är fan one of a kind, mer än så finns inte att tillägga om den saken!
Alla borde ha en sådan som honom & det gör ont i själen när man inte tar emot det på rätt sätt.
Sanningen utan omsvep, jag är så jävla trött på krusiduller & sandlådenivå.
Vi är inte mer än människor, med fel & brister.
Sen finns det dom som fan inte fattar hur bra dom har det, jag är tyvärr en av dessa mellan varven.
Life is not always easy, dessvärre kan våra val drabba dom som egentligen inte ska drabbas.
- Dom genuint godhjärtade själarna & för det tycker jag att vi alla lite till mans ta mig fan ska be om ursäkt för & skämmas!
Dax att bege sig för att hjälpa en vän med så mycket smärta att en vanlig solig söndag blir till ett rent helvete.
För trots att han är pain in the ass sometimes så är han vår vän!
Alla tillönskas en fantastisk söndag, även dom som kanske inte ska ha någon!
Facebook i all jävla ära, men någonting jag har funderat över en längre tid är detta
- VARFÖR acceptera en massa vänförslag från vänners vänner?
Människor man inte känner, människor man inte ens visste existerade from the beginning.
Eller är det så att en del accepterar dessa förfrågningar med den inställning
- Mest kontakter på facebook vinner?
Nej vet ni, är det inte bättre att endast ha dom man faftiskt pratar med, än att ha en massa ytlig skit?
Var & en väljer naturligtvis själva, men jag accepterar inte bara för att acceptera.
Jag väljer att bekräfta & jag väljer många gånger att avstå.
Kort & gott skilja agnarna från vetet.
Människor kommer & människor går.
För det behöver det inte alltid finnas en orsak, utan för att det helt enkel bara är så.
Självklart gör alla som de vill, alla har vi våra sätt & alla gör vi våra val utifrån oss själva.
Detta gäller även i det riktiga livet.
Jag ställde en fråga till min man här om dagen
- Varför stannar du kvar när du vet hur det ligger till?
Som svar fick jag
- För att jag älskar dig & hoppas att du en dag kommer till insikt.
Han är fan one of a kind, mer än så finns inte att tillägga om den saken!
Alla borde ha en sådan som honom & det gör ont i själen när man inte tar emot det på rätt sätt.
Sanningen utan omsvep, jag är så jävla trött på krusiduller & sandlådenivå.
Vi är inte mer än människor, med fel & brister.
Sen finns det dom som fan inte fattar hur bra dom har det, jag är tyvärr en av dessa mellan varven.
Life is not always easy, dessvärre kan våra val drabba dom som egentligen inte ska drabbas.
- Dom genuint godhjärtade själarna & för det tycker jag att vi alla lite till mans ta mig fan ska be om ursäkt för & skämmas!
Dax att bege sig för att hjälpa en vän med så mycket smärta att en vanlig solig söndag blir till ett rent helvete.
För trots att han är pain in the ass sometimes så är han vår vän!
Alla tillönskas en fantastisk söndag, även dom som kanske inte ska ha någon!
